Idag har jag en artikel på DN Debatt om forskningen kring värderingar och om under vilka förutsättningar man kan tala om ”svenska värderingar” – det är lite nationalchauvinistiskt att hävda att de värderingar som råder i Sverige är de som är universella. Den titel jag hade satt var ”Svenska värderingar extremast i världen” men DN tyckte den mer provocerande titeln ”Önsketänkande att svenska värderingar är universella” var bättre. Och det är de som bestämmer.
Det har pratats mycket om svenska värderingar på sista tiden, men få har specificerat vilka värderingar det skulle vara och varför dessa skulle vara just svenska. När i princip alla partier längs hela den politiska skalan säger sig vilja värna ”svenska värderingar” väcks misstanken att uttrycket fungerar mer som ett retoriskt grepp, som en projektionsyta för egna fördomar och önskemål. Det är beklagligt, för det finns faktiskt högkvalitativ forskning om värderingar som visar vilka de är, var man får dem ifrån och varför vissa av dem kan anses värda att värna.
I artikeln gör jag en del faktapåståenden som en del av er kan tänkas vilja ha källhänvisningar till. De kommer här.
- Informationen i stycket som börjar med ”Med detta sagt så finns det viktiga lärdomar att hämta från värderingsforskningen…” kommer från en av Forskning och Framstegs eminenta artiklar om värderingsforskning (Vad kan siffror lära oss om integration? av Henrik Höjer, FoF 19/1-2016). Jag har kollat att informationen stämmer men fann inget skäl att byta ut exemplen mot andra, utan tog istället tillfället att kunna rekommendera er att klicka er vidare till FoF för att läsa även den artikeln.
- Den senaste versionen (2015) av World Values Surveys globala kulturkarta kan ni hitta här.
- Antje Röder och Peter Mühlaus forskning kan ni läsa om i artikeln Röder A and Mühlau P 2014 Are They Acculturating? Europe’s Immigrants and Gender Egalitarianism. Social Forces 92: 899-928.
- Veronica Kostenkos forskning kan ni läsa om i artikeln Kostenko V 2014 Gender attitudes of muslim migrants in Western and northern Europe. SGEM2014 Conference Proceedings 1: 155-164. (Artikeln är bakom en betalvägg, så vill ni läsa hela, skicka ett mail.)
- De fyra kanadensarnas forskning kan ni läsa om i artikeln Olson JM, Vernon PA, Harris JA and Jang KL 2001 The heritability of attitudes: a study of twins. Journal of Personality and Social Psychology 80: 845-860. Läser ni den upptäcker ni att en stor del av våra värderingar har en genetisk förklaringskomponent, men utrymmet på DN Debatt är inte tillräckligt för att föra in även den aspekten.
